Nutida poesi har allt mer kommit att handla om komplicerade språkexperiment som bara en fåtalig elit är särskilt intresserad av. Samtidigt finns i Sverige en stor poetisk tradition som för ögonblicket är låst: Sånger, rytmiserad och rimmad poesi samt dikter som på allvar berör måste släppas fria så att människor kan ta del av dem. För att så småningom bli en papperstidsskrift har den här bloggen startats i syfte att presentera den populära poesin.

tisdag 10 februari 2009

Läsardikt: Ida Nyströms Livsöden skrivna i taket

Den första läsardikten är skriven av Ida Nyström. Hon är 21 år och bor i Växjö.


livsöden skrivna i taket


tycker om att vila ögonen
i taket
låta varje flaga av färgen
berätta sin historia
om forna hyresgäster

följa de många spräckliga
spruckna
linjerna
med mållös blick


ana de en gång övermålade partierna
någon någon gång strukit över
kanske för att dölja sprickorna
i sitt eget
liv


ja, jag har
betraktat mången tak
i mitt levernes dagar
och därför
tagit del av otaliga
flagor
av tidigare boendes
öden


En inledande fråga är naturligtvis varför betraktandet av taket blir intressant? Poeten låter taket och dess sprickor glida och bli något mer. Samtidigt som det är ett ting blir det också en symbol för livet som sådant. Det som betraktas är alltså inte ett dött tak utan människors liv och sprickbildningar vilket laddar texten med spänning. Tanken att tidigare boendes livsöden på något sätt har satt avtryck i taken och i efterhand kan iakttas är fascinerande och fantasifull. Även att låta tanken utvecklas genom dikten och långsamt förtydligas gör att läsningen laddas.

I modernistisk tradition låts bokstäverna vara små och ingen interpunktion är utsatt. Ibland närmar sig texten vedertagna uttryck, men utan att gå över i schabloner. En språklig finess är de ljudlika partierna: "följa de spräckliga /spruckna linjerna [...]", "mållös blick" som på nästkommande rad synkroniseras med "övermålade partier". Också det jag ser som textens svaghet ligger i språket: Sista strofens ålderdomliga uttryck: "levernes" och "mången" känns osmidiga i sitt sammanhang och bryter mot språkets tidigare smidighet. Också att ögonen "vilar i taket" istället för är en mindre miss.

Sammantaget består dikten av en fascinerande tanke och metafor som tar tag om livet och ett språk som möjligen kan bearbetas lite men som till större delen fungerar utmärkt.

måndag 9 februari 2009

Internationell poesisatsning av W & W

Enligt lördagens DN ska Wahlström & Widstrand satsa på en serie med utländsk poesi. Ett råd bestående av så anrika namn som Magnus William-Olsson, Aase Berg, Helene Eriksson, Helene Atterling och Aris Fioretos ska vaska fram internationella samtidspoeter av betydelse. Två volymer/författare per år ska produceras av förlaget.

Xi Chuan, en kinesisk poet, är den förste att få ett urval av sina dikter översatta och publicerade i Ansikte och historia. Också den mexikanska poeten Gloria Gervitz Migrationer får inleda serien.

Tanken är att serien ska introducera möten mellan svenska och internationella poeter där det är dikten i sig som står i centrum, inte poetens samtidsroll eller de krassa ekonomiska förutsättningarna för poesiskrivande.

Givetvis är initiativet lysande och fyller ett tomrum på den svenska poesiscenen. Lite sorgligt, men talande är att mindre förlag där en hel del internationell poesi översätts och publiceras aldrig får den uppmärksamhet som de större förlagen skaffar sig.