Alfred Tennysons Nyårsklockan

Motsägelsefullt nog är den dikt som de flesta svenskar förknippar med svenskt nyårsfirande: Nyårsklockan inte skriven av en svensk poet utan av Alfred Tennyson. Inte desto mindre började den läsas vid tolvslaget på nyårsaftonen bara några år efter Tennysons död, närmare bestämt 1895. Nicklas Bergendahl stod för den första recitantionen från Skansen och genast, trots att recitationen 1896 uteblev på grund av en snöstorm, skapades en tradition i vilken en av de främsta skådespelarna i landet läste dikten i samband med tolvslaget under nyårsnatten.

Traditionen upphörde dock 1956 och hade det inte varit för en satsning av Sveriges Television 1977 att återuppliva uppläsningen av dikten från Skansen i teve hade traditionen antagligen varit bortglömd nu.

Om texten i sig kan sägas att översättningen av det engelska originalet Ring Out Wild Bells är synnerligen fritt utfört av den annars bortglömde poeten Edvard Fredin. Bland annat har versmåttet ändrats och texten har fått en något ledigare karaktär. Såväl den fjärde som sista strofen i dikten har plockats bort från nutida recitationer.

Inte heller diktens innebörd har lämnats orörd eftersom man ansett den otidsenlig. Därför har femte strofens rader "Ring ut till tystnad diktens gatularm / men ring till sångarhjärtan skaparglöden." byts ut i två omgångar. Numera läser Jan Malmsjö: "Ring ut det meningslösa våldets gatularm / ring till alla hjärtan kärleksglöden".

Båda versionerna bifogas nedan. Alfred Tennyson gav ut Ring Out Wild Bells som dikt nr 106 i diktboken In Memorian A. H. H. 1850. Edvard Fredins översättning Nyårsklockan gavs först ut 1884 i diktboken Skilda stämmor.

Nyårsklockan
I översättning av Edvard Fredin

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten,
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.

Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, avundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarna befrias
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidande Messias.


Ring Out Wild Bells

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.

Ring out the grief that saps the mind,
For those that here we see no more,
Ring out the feud of rich and poor,
Ring in redress to all mankind.

Ring out a slowly dying cause,
And ancient forms of party strife;
Ring in the nobler modes of life,
With sweeter manners, purer laws.

Ring out the want, the care the sin,
The faithless coldness of the times;
Ring out, ring out my mournful rhymes,
But ring the fuller minstrel in.

Ring out false pride in place and blood,
The civic slander and the spite;
Ring in the love of truth and right,
Ring in the common love of good.

Ring out old shapes of foul disease,
Ring out the narrowing lust of gold;
Ring out the thousand wars of old,
Ring in the thousand years of peace.

Ring in the valiant man and free,
The larger heart, the kindlier hand;
Ring out the darkenss of the land,
Ring in the Christ that is to be.